Lämnad.

Jag är övergiven. Lämnad åt mitt eget öde. Ensam på långfredagen. Jag har det iallafall bättre än vad Jesus hade det idag. Allt är relativt. Så vad lgör man lnär man är ensam? Man färgar håret rött. Mitt försök till att vara lite spontan. Det är rödare än vad man tror, får hoppas att det går ner lite efter några tvättar. Annars så ska jag på Hallelujahmöte i kväll med fina vänner! LÄNGTAR!

Jag ska sova ensam och det kommer gå bra.

Uppdatering:

Jag sov ensam och det gick bra.

Och vi var 17 år och trodde vi var vuxna nu.

Har så sjukt många minnen från sommaren jag var 17 år. Måste vara min bästa hittills. Mådde så bra minns jag. Förutom när jag stod på ett biltak och grät med en vän som jag inte hade pratat med på hela sommaren. Men det var ju så det skulle vara. För vi var 17 år och trodde vi var vuxna. Fast annars var det en himla fin sommar.

Till mig. Och till dig.

Ta ett steg tillbaka. Titta på dig själv! Du är mänsklig. Du är vacker. Du är så vacker. Och du kan bli vad som helst. Du kan bli allt. Hata inte alla bara för att någon krossa ditt hjärta, eller för att dina föräldrar skilde sig, eller för att din bästa vän svek dig, eller för att din pappa slog sig, eller för att killen längre ner på gatan kallade dig fet, ful, dum, värdelös. Oro dig inte över saker du inte kan kontrollera. Gråt när du måste, men släpp taget när det är dags. Häng inte upp dig på plågsamma minnen bara för att du är rädd att glömma. Släpp taget om saker från förr. Glöm saker som inte är värda att komma ihåg. Sluta ta saker för givet. Sluta ta livet för givet. Lev för någonting. Lev för dig. Bli kär! Bryt upp! Bli kär! Bryt upp! Gör detta om och om igen tills du vet hur det verkligen känns att älska en person. Ifrågasätt saker. Tala om för människor hur du verkligen känner. Sov under stjärnorna. Skapa. Fantisera. Inspirera. Dela något underbart. Möt nya människor. Gör någons dag. Följ dina drömmar. Lev livet till dess fulla potential. Lev bara, för gudsskull! Släpp allt hemskt i ditt liv och fucking lev! Och en dag, när du blivit gammal, titta tillbaka utan att ha ångra något av det.

Att offra sig för konsten.

Och så kan man tänka såhär efter att man ser ut som en uppdaterat version av Amy Winehouse efter att ha spelat en föreställning: Är det värt det?

Det är så lätt värt det!!!

Och vintern var som den var, men våren är som den ska.

Det är vinter. Ingen särskild vinter, det är vitt och kallt, och allt står liksom stilla.
På en tågstation som tåget sedan länge bara åker förbi väntar jag på dig. Väntar jag på att ett tåg ska stanna. Ett tomt tåg, utan lokförare eller konduktör. Nedslitna säten och nötta golv har tåget.
Jag ska sätta mig vid fönsterplats, och jag vet att snöflingor ska smälta och rinna ner över rutan, och nästan ljudlöst ska tåget börja röra sig bort.
Vid en nedlagd station där tågen inte ens saktar in när de passerar väntar jag på dig, på ett tomt tåg, på tåget som ska ta mig bort.
Härifrån, från vintern, från här där allt står liksom stilla.

Jonas Gardell.

TERESE , OM DU NÅGONSIN SKULLE LÄSA DETTA SÅ VILL JAG BARA SÄGA ATT JAG ÄR EN RÄTT KNÄPP VÄN OCH JAG GLÖMMER LIKSOM BORT SAKER HELA TIDEN OCH DET ÄR FÖR ATT JAG EGENTLIGEN ÄR 75 ÅR GAMMAL INOMBORDS MED DET BETYDER INTE ATT JAG INTE ÄLSKAR DIG ELLER NORGE. jag ringer dig imorgon, lovar.

Jag bjuder upp till dans.

Kära läsare,
jag vill välkomna er hit. Nya som gamla, trogna som otrogna. Alla mina 0 läsare hälsar jag. För att ni riktigt ska känna er inbjudna. För att ni verkligen ska få se min fulla charm kommer nu ett inlägg med bilder på huvudpersonen av den här skrattfesten - JAG. Titta och njut mina underbara 0 läsare. Emelie, i all sin prakt.




Puss och kram
mina älskade läsare!
Ni är bäst!

Hur äckelpatetiska är inte människor som går ut i skogen tidigt på morgonen för att dricka sig fulla och kallar det nöje?


(Det är nog de människorna som har lite neandertalare i sig, d.v.s. nästan hela ulricehamns befolkning)

Oftast så känner jag mig äldre än vad jag är. Har alltid gjort. Som om jag fattat hur allting funkar. Hur människor funkar långt innan resten av min omgivning. Ibland händer det att jag vill känna mig yngre än vad jag är. Som om livet skulle bli enklare då. Men när jag tänker efter vet jag att det inte är så. Tror inte jag har haft så stor ångest i mitt liv som när jag var liten. Då man inte fattade hur allting funkade. Fast man ville fatta. Hur människor funkar. Men p.g.a. sin ålder var det ingen som ville berätta. Just nu är det som om jag vill vara mycket äldre än vad jag är. Närmare pensionen än studenten. För jag knyter mig mer an till tantgrejer än till tonårsgrejer. Som att jag inte dricker. Som att jag älskar att vara själv. Som att jag nästan köpte en gammal fin våg från 50talet idag.

Men just ikväll är jag bara 19 år. 19 år och helt jävla ensam.

Ungefär såhär.