Det är såhär nu att jag har flyttat till stockholm och typ blivit vuxen. Och ibland mår jag dåligt, blir osäker, känner mig så jäkla värdelös och bara vet att ingen annan känner som jag. Och ibland så är livet bara så himla bra. För det är så. För alla. Och det har hänt saker och ingenting är som förut. Men det måste inte vara så. Som förut. Som min favoritskrivare Annika Marklund en gång skrev: "Allt kanske inte är bra. Men det är inte som då." Och det är så det är. Men jag måste skriva igen, måste få ut saker när tungan liksom vägrar släppa orden. För det är sådan jag är. men det kommer inte bli som förut. Som min mamma en gång sa: "Emelie, om jag vill bli deprimerad så går jag in på din blogg". Så ska det inte vara längre. För allt kanske inte är bra, men det är inte som då. Och det är okej att vara så sjukt värdelös ibland. Jag har ju faktiskt lärt mig tvätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar